INTRESSEBEVAKNING

Vem sköter dina angelägenheter om du inte mer själv kan göra det, på grund av olycka, sjukdom eller annat? Då har du inte mer rättshandlingsförmåga i praktiken.

Ingen annan får sköta dina angelägenheter utan officiell rätt att göra det. Det räcker inte att man är gift, det är ingen fullmakt. Det räcker inte heller att man är barn. Det räcker inte heller att man muntligen ber någon sköta saker om man inte själv kan göra det därför att en muntlig fullmakt inte kan bevisas.

Angelägenheterna innehåller både allt som har att göra med pengar men också annat, skatter, FPA, vissa beslut om vård och omvårdnad, och annat, oftast beroende på dig själv och dina önskemål.

Huvudalternativ

Kolla terminologin, den är besvärlig. Använd inte termen intressebevakare för intressebevakningsfullmaktens fullmäktige. Notera att magistraten har fusionerats och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB) sköter uppgifterna.

Det finns tre huvudalternativ:

• ingen har officiell rätt, varken fullmakt eller intressebevakare;
• intressebevakningsfullmakt (under lagen om intressebevakningsfullmakt,  personen (den fullmäktige) jobbar i princip för dig och rapporterar på sätt som du bestämt i fullmakten); och
• intressebevakare (under lagen om förmyndarverksamhet, sista utväg om personen inte själv ordnar beslutsfattandet). Intressebevakaren jobbar i princip för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB, tidigare magistraten som har fusionerats) och rapporterar åt myndigheten och inte åt de anhöriga. Någon måste ta initiativet, detta sker inte automatiskt.

Att fastställa en intressebevakningsfullmakt eller förordna en intressebevakare betyder inte att personen förklaras omyndig. Detta i teorin, även om somliga personer i banker kan ha annan åsikt. Också kontovillkoren bör kollas.

Ingen sköter

Om ingen har officiell rätt blir många av dina saker oskötta. I värsta fall går dina räkningar till utmätning, husbolaget tar över bostaden, ingen besluter om kostnader för vård och omvårdnad, osv.

Intressebevakningsfullmakt

Du kan själv ge en intressebevakningsfullmakt åt en person (kallas fullmäktig i lagen, inte intressebevakare eller befullmäktigad eller annat) som du litar på och väljer själv. Den fullmäktige sköter sedan dina angelägenheter. Fullmakten skall också innehålla reservpersoner för den händelse att någon av de fullmäktiga är förhindrad eller jävig, olika reservpersoner för tillfälligt eller permanent ersättning.

Myndigheten bör förkasta fullmakten om den är orätt skriven

Fullmakten uppgörs och ges åt den fullmäktige som bevarar den på ett säkert ställe. Då den skall komma i kraft går den fullmäktige till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata med originalfullmakten och ett läkarintyg och vissa andra dokument, och myndigheten fastställer att fullmakten kommer i kraft - förutsatt att den är korrekt skriven. Om den inte är skriven korrekt bör myndigheten förkasta den och då är det för sent att skriva en ny. Notera att den inte kan registreras på förhand, en rätt utbredd missuppfattning.

Vem, vad, hur, när, osv.

Intressebevakningsfullmakten är det lättaste och minst byrokratiska sättet att ordna intressebevakningen. Lagen säger inte vad som skall tas med i fullmakten, det bör var och en själv besluta. Lagen kom till för att man själv skall kunna besluta om vem, vad, hur, när, osv. T.ex. övervakning och rapportering behöver inte vara med men det kan vara skäl att ta med dem. Om fullmakten också ska gälla fastigheter måste det inkluderas i fullmakten.

Detär säkrast att använda en jurist för att fullmanten skrivs korrekt och inte  blir förkastad. Den basmodell som finns på dessa sidor kan användas för diskussioner över köksbordet innan juristen kontaktas.

Det finns personer (också jurister) som anser att endast befullmäktigande behövs. Om man skriver fullmakten så kort kommer inte fullmaktgivarens vilja med, alltså vad, hur och när osv.

Intressebevakare - sista utväg

Om dina ärenden blir oskötta och ingen giltig intressebevakningsfullmakt finns kan en intressebevakare under förmynderskapslagen utses som sista utväg.

En intressebevakare utses inte automatiskt. En anhörig, socialmyndigheterna, hälsomyndigheterna, banken eller motsvarande kan ansöka hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata om en intressebevakare när de inser att sakerna inte blir skötta. Myndigheten för då saken till domstol som besluter att en (eller flera) intressebevakare utses. Ett läkarintyg kan behövas. Processen kan ta tid och under denna tid blir dina saker oskötta. En intressebevakare sköter endast ekonomin och sådana andra saker som föreskrivs i lagen, inte personsaker. Myndighetens intressebevakare har normalt hundratals kunder (i medeltal 400 i vissa områden) och därför inte kapacitet att fundera på tidskrävande ärenden.

Man kan också ansöka om att en anhörig (ofta barn) blir utsedd till intressebevakare. En rätt bra utväg att få saker skötta så att intressebevakaren har tid och ork att sköta angelägenheter ordentligt.

När man utser en intressebevakare på grund av vanskötsel av angelägenheter är processen slitsam från början, för personen själv och för de anhöriga. Personen själv måste veta om processen men förstår kanske inte ens vad det är frågan om, och det är väl helt normalt att bli upprörd och arg i sen sådan situation.

Du kan också själv be myndigheten utse en intressebevakare för dig själv som myndigheteh då utser direkt, utan domstol. Detta kan vara ett gott alternativ om du inte har några pålitliga personer som kunde få intressebevakningsfullmakt.

En intressebevakare jobbar för myndigheten, mot ersättning (från dina medel) som myndigheten besluter, rapporterar åt myndigheten (och endast myndigheten om inte annat bestäms), och myndigheten får ersättning för övervakningen. Slutredovisning går normalt till dödsboet.

En intressebevakare utsedd av myndigheten får vanligen inte information om huvudmannens vilja, alltså vad, hur och när beslut skall göras. Intressebevakaren besluter utan denna information. Detta har i flera fall lett till kritik av intressebevakarens beslut.

Begränsningar

En intressebevakares uppgifter begränsas enligt lag till ekonomiska angelägenheter och vissa andra saker som nämns i lagen (åtminstone vård, omvårdnad och rehabilitering). En intressebevakningsfullmakt kan vara mer omfattande.

Koordinering med vårddirektiv och omvårdnadsvilja

Bindande instruktioner

Både vårddirektiv och omvårdnadsdirektiv kan innehålla bindande instruktioner som medför ökade kostnader, t.ex. val av vårdplats och omvårdnadsplats. Dessa bör tas i beaktande i intressebevakningen, vare sig den görs med intressebevakningsfullmakt eller intressebevakare. Koordineringen blir troligen viktigare när den sk. SOTE-reformen är slutförd.

Kompletterande möjligheter

Du kan också ge fullmakter för vissa specifika ändamål som komplement till intressebevakningsfullmakten. Dessa kan gälla apotek, uppsägning av telefonabonnemang, tidningsprenumerationer eller andra begränsade ändamål. Se också digitestamente.

När bör intressebevakningsfullmakt göras?

Innan det är för sent

Svaret är enkelt men svårt: innan det är för sent. Då kan du sjäv besluta om allt. T.ex. bankersäger att fullmakten rekommenderas om man skaffar bostad, gifter sig eller får ett barn. Om du är pensionär, gör den genast. Dessa sidor heter Åldras tryggt därför att så många personer känner en lättnad när åtminstone intressebevakningsfullmakten är gjord. "Nu kan jag åldras tryggt".

Om det blir för sent eller fullmakten inte kan godkännas är nog det enda fullvärdiga alternativet en intressebevakare utsedd av domstol. Den processen kan vara långsam och tung både för personen själv och de anhöriga. 

29.8.2023