Kotkanejdens pensionärer

RÄCKER PENGARNA UNDER PENSIONSTIDEN?

Tre halveringar

De tre största ändringarna under pensionstiden är till storleksordningen halveringar:

  • från löneinkomster till pension, ofta ungefär halvering;
  • den ena av ett par hamnar in på dyrt vårdhem, den ena pensionen går i huvudsak dit; och
  • den ena dör, den ena pensionen tar slut och i arvsskiftet går hälften av egendomen.

Hur skall man bo och leva efter sådana förändringar? Hurudana arrangemang behövs? Finns det alternativ?

Den här sidan är en översikt, närmast en väckningssignal. Var och en bör fundera själv och göra sina egna bedömningar. För den första halveringen är det värt att löntagare försöker leva några månader med pensionsbudget redan innan pensioneringen.

Andra ändringar

Några av de viktigaste andra ändringarna är:

  • förändringar i pensionens köpkraft;
  • ändring i boende, byta bostad;
  • gåvor och förhandsarv.

Alla utom köpkraftens förändringar är av typen ändring över en natt till en ny situation.

Bakgrund: hälsovårdstjänster och omvårdnadstjänster

Den offentliga sektorns medicinska vård (hälsovård) har kraftigt offentligt stöd, medan omvårdnad, omsorg, icke-medicinsk vård (socialsektorns tjänster) i huvudsak skall bekostas själv.

Hälsovårdstjänster

De flesta använder den offentliga sektorns hälsovårdstjänster. Man kan nog använda privat hälsovård också, och då måste man betala själv. FPA betalar oftast en liten del, enligt deras regler.

Privat hälsovård används t.ex. om den offentliga sektorns väntetider är långa. Rätt många använder privat hälsovård för t.ex. tandläkare, gynekolog och ögonläkare (också gråstarroperationer). En annan väsentlig orsak är missnöje med den offentliga sektorns tjänster.

Socialtjänster

Huvudregeln är att var och en själv betalar socialsektorns tjänster. De kan jämföras med boende, mat och motsvarande. Den offentliga sektorns socialtjänster har avgiftstak.

Man kan nog få lite stöd också för en del av socialsektorns tjänster. En del av stödformerna är inkomstrelaterade, andra är både inkomst- och förmögenhetsrelaterade.

Om de egna inkomsterna inte räcker till stöder socialmyndigheterna omvårdnaden t.ex. på vårdhem, men då enligt deras egna principer och deras egna arrangemang, med deras kvalitet. De väljer och besluter, så gott som allt. Konkurrensutsättning kan betyda byte av omvårdnadsplats. Vanligen behöver man inte använda besparingar för den offentliga sektorns omvårdnad. Kundens inkomster används först, och socialmyndigheterna betalar resten av kostnaderna. Stöden kan också bero på de inkomster som parets andra person har.

Det finns också stöd i form av servicesedel eller motsvarande. Då har man rätt att välja själv. Dessa former varierar från kommun till kommun. Den kommande SOTE-reformen kommer högst troligt att ändra mycket, och i all synnerhet förenhetliga tjänsterna och tjänsternas kvalitet.

Om man vill ha god kvalitet, högre än den offentliga sektorn erbjuder, är det säkrast att välja och betala själv, eller delvis med servicesedel.

Enligt en källa använder ungefär hälften av de som har långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg privata tjänster.

Äktenskap eller sambo

Olika tjänster och deras kostnader beror också på om man är ensam eller ett par. För par är det skillnader mellan ett par i äktenskap och sambor. Äktenskap är i grund och botten ett juridiskt paket, en hel hop regler, rättigheter och skyldigheter för paret. Sambor har annorlunda regler, mindre paket, oftare som två ensamstående. Reglerna i beskattning och socialtjänster är olika.

Den största skillnaden kommer fram om den ena sambon dör.

Före och efter pensioneringen - på kort sikt

Kolla arbetslivet och pensionen

Börja med att räkna inkomster och utgifter före pensioneringen. Då är det lättare att göra en uppskattning av inkomster och utgifter efter pensioneringen. Den som har jobbat med ett stabilt arbetsliv med jämn löneutveckling i cirka 40 år får oftast en pension som är ungefär hälften av lönen.

Den som har jobbat med ett varierande arbetsliv och kanske längre perioder utomlands får nog vara mer omsorgsfull och ta reda på pensioner från olika källor.

Den som har jobbat som företagare har själv fått välja hur stor pensionen blir. Om man har betalat minimumavgifter är pensionen också minimum. Många har gjort så. Om man däremot har betalat höga pensionsavgifter blir pensionen också klart högre.

Det här är också det skede då man senast kollar att alla arbetsgivare har betalat pensionsavgifterna. Om inte ska man åtgärda det genast så att man får sin rätta pension.

Räkna inkomster och utgifter

En del av inkomsterna kanske fortsätter, löner och motsvarande faller oftast bort och pensionerna tillkommer. Korrigeringsåtgärder berör mest utgifter. De som har betydande besparingar tar dem i beaktande också på inkomstsidan.

Pensionernas storlek brukar framgå av pensionsbolagens information, eller så kontaktar man pensionsbolaget. Det finns också pensionsräknare på nätet, t.ex  på sidan työeläke.fi/ (du måste klicka för språk).

När det är gjort kan du / ni ta dig en funderare om inkomsterna / pengarna räcker efter pensioneringen. Det är värt ett försök att leva några månader med pensionsbudget redan innan pensioneringen.

Man kan göra smärre besparingar genom att säga upp tidningsprenumerationer och föreningsmedlemskap osv.

Om större ändringar behövs kan det vara att byta till mindre bostad, sälja sommarstugan, fortsätta jobba, resa mindre eller billigare, billigare bil, eller annat motsvarande. Alla människor har sin egen situation och egna preferenser.

Kom i håg att det behövs lite reserver för oförutsedda utgifter.

Det är inte ovanligt att någon blir uppsagd innan pensioneringen och måste hanka sig fram under en arbetslöshetsperiod. Kortsiktsändringen har då två steg: först från arbetslivet till arbetslöshetstiden, och sedan från arbetslöshetstiden till pensionstiden.

Pensionstiden - på lång sikt

Den ena kommer in på dyrt vårdhem

Om den ena av ett par kommer in på dyrt vårdhem så går normalt nästan hela den personens inkomst åt till vårdhemmets kostnader. Den andra får då inte någon del av den intagnas pension och kan hamna i ekonomiska svårigheter. Detta gäller speciellt sådana som har skött familj hemma och en obetydlig arbetspension. Man får ju inte ens änkepension för man är inte änka / änkling. Det finns ingen pension för "vårdhemsänka". Finska österbottningar har använt den måleriska benämningen "elävän leski".

Situationen beror på det att myndigheterna behandlar alla personer ekonomiskt separat. Det började väl nån gång ungefär på 1970-talet då beskattningen ändrades från familjebeskattning till individbeskattning.

Reserver behövs. Reserverna måste skapas så att den som skall använda dem har full dispositionsrätt, inte så att enbart personen på vårdhemmet äger dem.

Om den hemmaboende behöver byta bostad kan det hända att socialmyndigheterna kräver en del av den vårdhemsboendes andel av försäljningspriset för att täcka vårdhemsboendets kostnader. Om så är fallet är det svårt att byta bostad.

Gemensamma bankkonton (Anna eller Östen) passar illa ihop med vårdhemsavgifter. Det kan bli svåra gräl med socialmyndigheterna om vem som äger vilken del av de gemensamma bankkontonas pengar.

Terminalvård

Terminalvård kan ordnas antingen hemma, på sjukhus eller på ett speciellt hem för terminalvård, med eller utan den offentliga sektorn. Skillnaden i kvalitet kan vara stor och bero på kommun. Sjukhusvård som kan värst vara närmast förvaring till lägsta kostnad, med begränsningar till och med för anhörigas besök. Somliga kommuner har nog ordnat med terminalvård med god kvalitet. Det återstår att se hur de kommande landskapen organiserar det, om de sparar på allt.

Vill man ha god terminalvård kan det säkraste vara att ordna och betala själv.

Oväntade utgifter

De flesta får oväntade utgifter. Det kan vara bostadsreparationer, sjukdom, familjens situation, nånting dyrt går sönder, bilen ska bytas, osv. Om  möjligt bör man ha någon form av reserver för sådant.

Bostadsbyte

På lång sikt är det skäl att överväga om och när man skall flytta till en pensionärsanpassad bostad, med hiss utan trappor som man kanske inte klarar, och med andra motsvarande egenskaper. Bostaden kan också vara anpassad för rullstol.

Bedömningen skall innehålla denna möjlighet även om man inte planerar att flytta genast.

Änka eller änkling

Livet tar slut nån gång. Ett par bör göra en ekonomisk bedömningen också för denna situation, som ett följande skede efter pensioneringen. Gör på motsvarande sätt som för pensioneringen, och för vardera parten. Bedömningen kan t.ex. leda till att ett testamente behövs för att skjuta upp arvsskiftet. 

Den av ett par som har lägre pension kan eventuellt få änkepension - om man är ett äkta par. Änkepensionens storlek kan man utreda med pensionsföretaget. Sambor får inte änkepension.

Änkan eller änklingen har rätt att fortsätta att bo i den gemensamma bostaden oberoende av testamente eller arvsskifte, men endast ifråga om äkta par. Bostaden kanske delvis ägs av dödsboet. Det kan vara skäl att göra en överslagsberäkning om änkan / änklingen har råd att fortsätta att bo i den gemensamma bostaden. Flytta till mindre kan bli aktuellt, men det är alltid mer komplicerat om dödsboet äger en del av bostaden. Dödsboets beslut skall normalt vara enhälliga.

En sambo har ingen laga rätt att fortsätta att bo i den gemensamma bostaden om den avlidna ägde bostaden helt. Arvingarna till den avlidna har rätt att vräka sambon och ta över all annan egendom också. Vill man trygga boendet bör man ha ett lämpligt testamente.

Arvsskifte

Det är också skäl att göra en förhandsberäkning om, när och hur arvskiftet kan göras. Kan man dela dödsboet genast eller måste det förbli odelat, helt eller delvis, ända tills också änkan / änklingen dör? Risken för svårigheter och också gräl brukar öka om dödsboet hålls odelat länge. Ett testamente kan behövas.

Gåvor och förhandsarv

Det är rätt vanligt att åldrande föräldrar i livets slutskede ger egendom åt sina barn eller barnbarn, ett slags förhandsarv. Det är ett sätt att undvika eller minska skatter förutsatt att gåvorna inte deklareras som förhandsarv. Om det lyckas är det alldeles utmärkt. Men det är värt att notera att gåvoskatten för mindre gåvor är ungefär 10 %.

Sådana gåvor har också risker. Det har hänt att något barn inte klarar att förvalta egendomen utan lärt sig leva enligt principen "pappa betalar", egendomen försvinner och relationerna mellan föräldrar och barn lider.

En annan risk är att föräldrarna välvilligt ger alltför mycket och då inte har råd att fortsätta sitt eget liv normalt, speciellt efter det den ena föräldern dör och dödsboet delas. Att först ge egendom åt barn och sedan själv ta bostadslån och billån är inte förnuftigt men sådant har hänt.

Beräkningar borde göras innan man fattar beslut om betydande gåvor.

Beviljade pensioner och kommande pensioner

Politiska synpunkter

Den politiska diskussionen tyder på att den nuvarande ungdomen vill minska sina utgifter för både egna och andras pensioner. Flera politiska ungdomsförbund har sådana program. Ungdomen har rätt allmänt mist sitt förtroende för pensionssystemen. Detta tyder på att kommande pensioner kommer att minska, kanske kraftigt.

Å andra sidan tyder opinionsundersökningar på att befolkningen som helhet hellre vill ha högre pensionsavgifter än lägre pensioner.

Ändringsprocesserna är långsamma, och speciellt myndigheterna betonar att de inte kommer att inverka på beviljade pensioner. De kommer att fortsätta som sådana, de anses ha laga skydd.

Däremot verkar det som om inflationskorrigeringarna är i farozonen, och kanske inte kommer att kompensera kostnadsstegringarna helt. Förhöjningarna anses inte ha lika starkt laga skydd som pensionen. Då minskar pensionernas köpkraft. Detta har man redan sett under de senaste årtiondena. Minskningarna är små på årsnivå men de fortsätter, och ackumuleras. Om inflationen skulle stiga kan minskningen vara större.

Myndigheterna och politikerna betonar också att minimipensionerna och garantipensionerna kommer att stiga. De största pensionerna är mera i farozonen. Den största risken är att antalet betalande personer minskar, alltså folk med arbete. Ett ökande antal arbetsplatser kan anses vara det bästa pensionsskyddet.

Dessa trender har också publicerats i press i olika artiklar. Det är alltid osäkert att förutspå politisk utveckling och politiska trender. Den försiktige ser efter alternativ och tillägg till pensioner. Inte alla ägg i samma korg.

Olika pensioner och deras köpkraft

Det finns egentligen två olika sorters pensioner: FPA-pensioner och inkomstrelaterade pensioner. FPA-pensionerna är två: folkpension och garantipension. De är så att säga politiska pensioner, deras storlek bestäms som politiska beslut och kan variera beroende på det politiska klimatet.

Inkomstrelaterade pensioner är arbetspensionen och dess olika underarter, t.ex. ålderspension, familjepension, invalidpension.

De inkomstrelaterade pensionernas köpkraft jämfört med lönen innan pensioneringen har minskat något under de senaste årtiondena. Analyser tyder på att minskningen fortsätter långsamt. Minskningarna är vanligen små på årsnivå. Eftersom minskningarna är permanenta och ackumuleras kan de vara betydande under en lång pensionärstid.

Reserver och tillägg till normala pensioner

Den försiktige kan antingen spara pengar till en reserv för pensionsåldern, eller också gå in för privat tilläggspension. Det är självklart att dessa är olika. En reserv som inte använts går som arv till följande generation, medan en tilläggspension nog ger en högre pension men ingenting går till den följande generationen. Egentliga långtidsreserver skall placeras inflationsskyddade.

Om inte annat kan bostaden anses vara en reserv. Man kan flytta till hyresbostad under förutsättning att man får bostaden såld vilket kan vara svårt utanför tillväxtorter.

Reserverna skall vara i den personens namn som sedan kan behöva dem. Reserver bör också vara likvida, lätta att sälja, och borde inte ha märkbar risk för värdeförsämring då den säljs.

Vem kan hjälpa med beräkningarna?

Det kan finnas en betrodd och kunnig person i bekantskapskretsen. Kommunernas och de kommande landskapens rådgivning kan kanske hjälpa. Men det verkar att vara rätt knappt med svenskspråkig information. Det som hittas är mest detaljerade analyser av en situation. Då borde man analysera situationen före och efter en större ändring.

Åtminstone de svenska martha-organisationerna har tagit med sådan hjälp i verksamheten, kanske också någon pensionärsförening. Nedan finns några länkar till martha-organisationernas artiklar om att få koll på privatekonomin:

Koordinering med intressebevakningsfullmakt

För att vara säker på att allt sköts väl också om man inte själv mera är kapabel att fatta beslut bör instruktioner tas med i intressebevakningsfullmakten så att egna pengar  används för eget välmående i stället för att maximera det kommande arvet. Om man vill ha det så.
31.1.2022